Att ge det man får

Har landat på soffan hemma hos mig, som jag har längtat på att få vara hemma! Det är en klar fördel att vara hos Frej när jag har kvällsfodringar eller kommer hem sent ifrån stallet, men annars är det faktiskt hugget som stucket trots att jag bor en bit ifrån stan. Att bo så nära havet och bortifrån stan älskar jag, det känns väldigt mycket lugnare och privatare. Plus att man kan gå till havet när man vill, hur mysigt är inte det? 

Men nu till någonting som jag bara måste få berätta! Idag fick vi en uppgift i skolan där vi skulle gå ner på stan och byta en penna mot någonting som vi skulle komma tillbaks med till skolan och sen se vilken grupp som hade någonting av störst värde. Min grupp funderade en hel del, vad hade störst värde för oss? 
Vi gick till life (omdöme: mycket trevligt bemötta), Åhléns (omdöme: hemskt otrevliga), McDonalds (omdöme: helt okej) och ett frukt stånd (omdöme: väldigt trevliga).
På Life blev vi erbjudna ett gainpulver vilket kanske inte lockade något enormt, på Åhléns blev vi erbjudna någon gratispåse vilket... Ja ni förstår känslan kring det? På McDonalds blev vi inte erbjudna någonting, men i fruktståndet fick vi en hel liter jordgubbar (!!!) och vid det laget hade vi kommit på vad vi skulle göra med gåvan. Vi skulle ge.
Så med en liter jordgubbar gick vi till en hemlös man strax utanför skolan (ja, hemlös, han hade alla sina tillhörigheter i en påse). Jag satte mig ned och pratade lite med honom, förklarade situationen och bad om en bild.
Han log ett nästintill tandlöst leende och nickade stort, tacksamheten var verkligen enorm!
Jag kan tyvärr inte bjuda på bilden än, men kanske senare då den är på någon annans mobil. 
De andra grupperna kom tillbaks med skyltdockor, kattburar och kladdkakor, allt man kan tänka sig helt enkelt. 

Det är fascinerande, jag skulle aldrig för mitt liv kunna tro att affärer var så givmilda och att få se den lyckan i den mannens ansikte var en lärdom för livet. Att jag valt rätt skola och fått otroliga mentorer är väl ingenting att diskutera om? Det här var den bästa uppgiften man kunnat få för att samarbeta, växa som människa och göra strategiska val. 

Någonting om Turbo får ni tyvärr inte läsa idag, för jag är nämligen hästfri! Martina kommer pyssla om min stora bruna, jag litar helt på att hon löser uppgiften med bravur. 

Gammal bild på Martina och Turbo, snokremmen används aldrig annars. Glömde att plocka bort den bara!

 

Suck & Pust

Första dagen på gymnasiet är avklarad och jag har ännu en gång landat i sängen med datorn framför mig, allt för att inte somna av utmattning! Jag är åtminstonde nöjd med linjen och klasskompisarna, allt flöt på bra och Vasa är en riktigt häftig skola. Dessutom finns det ett café där som säljer kaffe för 5kr, jag kommer onekligen bo där på rasterna! 
Men när jag fick schemat var verkligen första tanken "nej, nu åker Turbo tillbaks det här går ju inte" för vi slutar runt fyra varenda dag, om vi har otur slutar vi fem vissa dagar. Kan ni förstå min tanke haha? Vill för allt i världen inte lämna tillbaks Turbo hur dryg och energipumpad han än är så han stannar givetvis. Dessutom kommer ju Martina ta hand om honom tre dagar i veckan varav två skoldagar så jag lär väl överleva. 

Turbo är den tyvärr den typen av häst som bör ridas nästan varje dag, men på måndagar kommer han förmodligen få en vilodag för annars avlider jag! Dessutom förtjänar alla hästar en vilodag lite då och då. 
Men idag ska han motioneras och jag ber till gudarna att han har bestämt sig för att vara med på noterna, annars vet jag inte vad jag tar mig till så trött som jag är. Imorgon är jag däremot stallfri, får man säga halleluja? 
Jag verkligen älskar stallet, men att få komma hem och bara gosa hela dagen lär väl inte en människa lida av. 
Inser nu att hälften av er förmodligen tror att jag avskyr att vara i stallet och vill undvika det till varje pris, men jag lovar att jag älskar det haha! Förresten så går det en tjej i min nya klass som verkar gilla hästar (ni får ha överseende med att jag helt bytte ämne nu men), så jag kommer förhoppningsvis ha någon att snacka häst med hela dagarna. 

Nu är det stalldax, mer får ni sen om jag inte somnar direkt efter stallet. ;)
 
Bildskön är han inte alltid
 
 

Hööks shopping

Jag och Frej klev upp nio i morse för att "komma igång" för imorgon men hua ligen, det var hemskt! Vi åkte till stan varpå jag handlade eyebrow fixer och foundation, därefter åkte vi till Valbo för att gå på IKEA och hööks. 
Med mig hem fick jag en underbar väst ifrån JH Collection och ett kedjegrimskaft, men lugn nu! Det ska inte användas på Turbo i stor utsträckning. Nej, han ska bara ha det på en fotografering så att han ser lite snygg ut och sen slipper han det ;) 

Därefter åkte vi tillbaks till Frej och jag störtade i sängen direkt, sov i en timme (bad om väckning efter en halv, hm) och sen klev vi upp för att masa oss iväg till stallet. 
När jag kom dit var jag pigg och positiv, men efter en stund blev jag påmind igen om det där hemska och humöret sjönk till fotknölarna. Jag sadlade och tränsade Turbo, sen bar det iväg ut på banan. Jag longerade honom en stund vilket förvisso var bra, men med mitt redan vemodiga humör och Turbos spattiga, sökande efter något att reagera på så nöjde jag mig med ett par varv på banan sen gick vi in igen. 
Det hade inte blivit bra om vi tjafsat, om vi gråtit och jag avskytt mig själv när jag kom hem. Det är bäst att bara låta saker vara ibland, tills när man kan ta tag i det. 
Men imorgon jäklar, då blir det dressyr så det bara sprätter i benen på Turbo. Då får ingenting stoppa oss! 

Nu har jag myst ner mig i sängen för att glo på idol, därefter måste jag sova för imorgon är det uppstigning klockan sju. Tack gode gud för att man blivit härdad av morgonfodringarna haha!


 

Tidigare inlägg
RSS 2.0